Två dagar kvar
Du går i minnenas arkiv och det kan bli många tårar i ögonvrån...
Igår hade vi/jag bröllopsdag, blev också en liten tår.
Men vi vet att de har det bra där som de är, våra kära.
Varm kram ♥
Så fint skrivet!
Men förstår att du blir lite ledsen när du ser tillbaks....Det går upp och ner!
Hoppas du ändå kan njuta av din semester som börjar nästa vecka!
Kram
Hoppas Per och andra för vidare "mormor-berättelser"!
Semesterplaner... tja, du kan vara privatchaufför åt en styck dotter om du inte kommer på nåt fräsigare. ;)
När man ingen mamma lägre har finns det desto mer att minnas...
Ser att du fått ett bra förslag från dottern din ;-)
Kram
Vilket fint kort du hittade. Det märks att din mor gjorde vackra avtryck hos människor.
Nu är det knappt 1,5 dagar kvar! :-)
Du och dottern kanske kan idka övningskörning runt om i Skåne? Jamen det var väl en strålande idé! Nytta med nöje, liksom :-)
Så fint skrivet det var. Jag tror man behöver gå ner i minnenas arkiv emellanåt, gråta lite,och le åt fina minnen.
Hoppas du får en fin semester,och oplanerat kan vara lite spännande också, alltid dyker det upp nånting roligt att göra. Ja man kanske får hitta på det själv..**
Kramar♥♥
Minnena och det som varit och det vi upplevt är en del av vår historia och den bär vi med oss. Det är fint att ha dessa minnen och jag förtår att du undrar över Per. Jag förstår att din mor gav många fina minnen.
Nu har du en dag kvar och kanske kan man räkna bort halva dagen...
SEdan är det semester som gäller. Och du har alla möjligheter att styra i förväg eller ta dagen som den kommer. Kanske blir det en god blandning.
Kram!
min mor slängde allt personligt. Vi skulle inte behöva städa sådant efter henne. Hon brände dagböckerna. Önskar att det fanns något kvar - något som detta. För mossan var nöjd med sitt i mitt tycke väldigt begränsade liv. Både pga av ekonomin som sjukpensionär och pga sv en kropp som ställde till det. Jag skulle vilja förstå mer vad som gav glädje. Jag vet - och är så väldigt glad - att besök hos mig i Helsingborg och ännu mer i Jonstorp var sådana höjdpunkter. I jonstorp där hon linkade iväg till busskuren med bänk och tittade på havet.
Vårda dessa minnessaker Moi!
Och ja, din mamma satte fins avtryck:)
undrar om Per har gott om Guldnougat för stora tvåbenta besökare ... Vem han nu är