En gör så gott en kan...
Fast jag tror att du inte längre anses vara nyförlöst så det är helt okej att börja rida igen...
Först! Har folk ett jobb att sköta eller? ;)
Nä nä nä, här finns inget jobb att sköta, så jag kommenterar istället!
På min tid, för ca 100 år sedan, hade jag också en häst! Men den red jag aldrig på,jaq bara älskade den och mockade efter den, ryktade den, sen lät jag de fina rika flickorna rida på den. Jag var tyvärr inte nån av dem.
Du moi, ska vi gå på en gravidskola? Då kanske vi kan bli unika, kanske t.o.m. börja rida igen?
Haha, ditt inlägg fick mig verkligen att le, tack för en bra start på denna dagen ;)
Världens äldsta var väl runt 70 så du är ju rena ungdomen!
Sara födde ju Isak när hon var 90! Så moi och jag ligger kanske lite i lä, men bara lite... i alla fall jag!
Hästar håller jag mig undan. Dom har en konstig inverkan på mig. Jag blir snuvig och ögonen rinner och kliar... ja, jag är allergisk!
Jag brukar säga, hellre 200 hästar i garaget än 1 i stallet ;)
Kram
Ahh, kanske därför jag har rätt god balans då.
Red mycket i yngre år och hade egna hästar.
Men idag är jag alldeles för feg! En käpphäst duger gott!
Vi hade ju hästar när jag var liten, och jag har ridit långt upp i vuxen ålder, men inte längre. Däremot tycker jag att det är jättefina djur och klämmer dom gärna på den mjuka näbben :-)
I vissa lägen är det nog bättre att vara i obalans ;-)
Trevlig kväll!
Hej, kikar in som ny och ser mig runt, hittade ingen beskrivning på dig men läser in mig på dig istället. Nåväl kikar vidare lämnar ett spår och hoppas du vill göra detsamma. Allt gott..
Haha...jag skrattar högt för mig själv här,ja gubben har gått och lagt sig, och tro nu inte att jag skrattar åt din obalans. Nej din story,och jag ser framför mig hur du och hästen "hoppar" över den lilla pinnen...**
Tråkigt med din yrsel,hoppas den har blivit bättre med åren..
Kramiz***