Så mycket ....
Vidare ska vi tillsammans, på hennes önskan, ge oss
Ja, det är tungt så tungt med den sortens samtal. Men någon gång i efterhand så vet man att det blev rätt. Att det blev som det skulle. Då är det en lättnad och till hjälp.
Kram
Jag var den enda som hade ett samtal med far om hur han ville ha det "efteråt". Jag tog honom till kyrkogården där farmor är begravd och tittade på de alternativ som fanns där, satt en stund vid sjön där minneslunden är och han sa "här är det vackert". Minnet av den stunden gav mig styrka när jag oväntat mitt i det väntade, satt där med mor som hade tankar på en helt annan kyrkogård.
Vi borde alla fylla i det Vita arkivet för att underlätta för de som blir kvar och undvika diskussioner när åsikterna går isär.
Det går att göra samtalet till en fin stund som man minns med värme.
Styrkekramar M.E
Förstår att det blir en tuff dag...
Hoppas kvällen blir roligare. Tro vad det är för möte frun ska till... ;)
Kram!
Min man och jag fyllde i Vita Arkivet för ganska länge sedan. Men när jag såg honom vid datorn sitta och skriva ner "Tankar kring begravning" så höll jag på att smälla av i början, men vande mig, eller kan man det? I vart fall så blev jag tacksam efteråt, för han fick PRECIS som han ville, på varenda punkt.
Allt var skrivet med värme och vi pratade också mycket.
Styrkekramar med stor värme ♥ ♥ ♥
Lycka till med alla möten.
Tänker på er idag!
Ses ikväll!
Kram ♥
Hoppas att det går bra idag! Kram
Nu ser jag inga bilder, har lite skralt internet just nu..
Men du får en stooor KRAM inför din/er jobbiga dag, och jag är glad att du får en trevlig avslutning på dagen/kvällen.
Kram igen!
Det är en bra sak att göra även om det känns tufft,
En stor varm kram till dig♥
psst..ha det så trevligt ikväll**
Hoppas också du får en trevlig avslutning på dagen.
Det där med Vita arkivet är jättebra! Visserligen hade inte morsan nåt sånt, men däremot visste jag exakt vad hon ville, hur jag skulle bete mig, när det var dags. Vi hade småsnackat om sånt lite emellanåt, eftersom hon, trots sin sjukdom, var helt klar i skallen.
Numera besöker jag henne där på minneslunden. När det är Mors Dag, när det är hennes födelsedag. Det känns bra, inte tungt alls, för jag vet hur hon tänkte.
Kram du fina
Ja, så måste jag bara berätta att jag äntligen efter fem veckors elände äntligen tog mig till vårdcentralen igår. De förutfattade meningarna jag hade om omhändertagandet på VC, de tar jag tillbaka! Med råge! Träffade en läkare som verkligen brydde sig. Slutade inte med de obligatoriska 8 min. utan det tog 1 tim. och 45 min!
Nu återstår en massa undersökningar, röntgen och annat.
Glad var jag i alla fall när jag gick från VC. Äntligen nån som hade tid, som brydde sig och som verkligen vill kolla upp!
Bara så du vet, så slipper du och din dotter att tjata på mig.
Kram igen
Onsdagskram ♥
Mor hade skrivit vad hon ville ha gjort. Hade också varit med i Eldbegängesleföreningen (tror det hette nåt liknande). Vi hade musik av gitarr och flöjt i det lilla kapellet och kaffe efteråt.
Min make hade inget emot att tala om ämnet men var helt ointresserad. "När jag är död, är jag död och det spelar ingen roll vad ni gör med mej, utom det att jag vill bli kremerad." Vi hade ett trevligt
going-away party med plockmat, öl och vin för honom i en lokal Jag talade om vårt liv tillsammans och andra återgav minnen och roliga historier. Det hela kändes gott. MEN - nu har jag hans aska på hyllan i
hallgarderoben, och vet inte vad jag ska göra.
Själv vill jag donera min gamla kropp till ett universitets "medical school". Skulle ju vara bra att kunna vara till användning "efteråt".
Det blev ju en toppenhärlig avslutning på gårdagen. Sånt som kan behövas för att skingra tankarna.
Kram vännen♥
kan va bra det där arkivet så det inte blir några frågetecken ifall
