moiochjag.blogg.se -

Tänker inte klaga men

jag bara måste gnälla och beklaga mig.

Så här är det:

När min mor fick sin slutliga diagnos och hennes tid

bland oss var på väg att ta slut tog jag ut en dag

i veckan med sk närståendepeng.

Det var uppenbart att fyra dagar i veckan inte

skulle räcka att sköta mitt jobb på så jag fick

"uppbackning".

Det hade jag fått i vilket fall som helst eftersom

chefens dotter var nyutexaminerad och sugen på

att jobba lite lagom.

Lite tidigare i år gjordes en stor organisatorisk förändring

på företaget som egentligen inte innebär nåt annat

än lägre skatt och betydligt mer administration.

Dock var det perfekt för unga fröken att ta sig an

detta nya företag med ytterst lite aktivitet

och på köpet fick hon tre av de mindre bolagen också.

Efter två månader tyckte hon att vårt redovisningssystem

var föråldrat och initierade ett byte.

I stort sett över mitt huvud och utan att jag

var inblandad på annat sätt än med suckar och stön

när beslutet var taget.

Utbildning påbörjades i februari och de få gånger

jag var med var mina tankar nån annanstans och

koncentrationen begränsad.

I den här vevan får jag också reda på att fröken

är gravid och tänker ta mammaledigt från 1/6 -15.

I samma andetag kungör mitt bollplank och fleråriga

kollega att han går i pension 19/6 - 15.

Min mor blir allt sjukare och jag tar en, ibland två,

dagar "ledigt" för att vara med henne.

Nu sitter jag här på kontoret, ensam.

Nån ny liten baby är inte född (än) men blivande

modern gick hem på utsatt tid.

Utan att lämna någon som helst information om

vad som är gjort och inte gjort i de olika bolagen.

Jag river mitt hår och kombinerar mitt jobb

med utbildning för att överhuvudtaget bemästra det

hypermoderna "skithäftiga" obegripliga nya programmet.

Och ja, blivande mamman meddelade idag att från

måndag har hon fixat så vi får nytt sytem på banken också.

"Lite nya konton, nya funktioner och mycket smidigare"

Som du förstår är jag inte jätteledsen för att vädret är

som det är. Jag sitter ju ändå på kontorsstolen från

7 till 18-19 varenda dag.

Visst överdriver jag för:

"Så mycket jobb kan det väl inte vara...

det är ju bara att trycka på några knappar"

Som chefen så uppmuntrande sa när jag nästan föll i gråt
av ren och skär utmattning.

Är det straffbart att slänga sura ägg på chefer?

Ursäkta gnället men jag var bara tvungen att få det ur mig...
kanske tar jag det lite lugnt med bloggandet för jag är så himla

TRÖTT!!

2015-06-25 @ 05:23:00 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Ama de casa

Men usch och fy... Du har all rätt att klaga. Fy sjutton!
Största KRAMEN till dig!

Svar: Nä, det finns andra som har mycket mer rätt att klaga.Det var bara droppen igår....
Kram tillbaka!

moi

2015-06-25 @ 09:27:23
URL: http://amacasa.wordpress.com

Postat av: Ami

Det var dåligt gjort av chefen och dottern tycker jag :(
Du får klaga hur mycket du vill!
Stor kram ♥

Svar: Jag vill egentligen inte klaga, men.....Chefen & co är dumma - tycker jag!
Kram

moi

2015-06-25 @ 09:59:34
URL: http://rendahlispanien.wordpress.com

Postat av: Anonym

Idioter... Kräv hjälp, du gör ju nästan tre personers jobb! / Dottern

Svar: Lättare sagt än gjort...Två personer kan ju inte trycka på samma knappar och få jobbet gjort..
Strunt nu i mitt gnäll och njut av solen, sällskapet och mat&dryck!

moi

2015-06-25 @ 10:45:04

Postat av: Veiken

Jösses, dubbeljösses...... Om du inte får slänga sura ägg på chefen, så släng dom som är ruttna! ;) Stor varm kram!!!

Svar: Nu förstår jag varför ett ägg hamnade på golvet här hemma häromdagen.Det var nog det jag hade tänkt slänga på "nån"....
kram tillbaka

moi

2015-06-25 @ 18:58:27
URL: http://www.veiken.se/

Postat av: Grunny

Var inte så jävla duktig!!! Jag vet jag är lika hopplös som du - men du ska inte jobba dig sjuk för att chef med dotter inte kan ge dug en chans att få göra ditt jobb. Gör det detta över ditt huvud ich du ör ansvarig för ekonomin - låt de stå sitt kast att di varken fixar det eller hinner med allt! Det jävla företaget är inte värda dig!!

Svar: Jag tror inte jag är ansvarig längre. Det infon har inte nått mig men jag förstår.Och när jag nu ska svara på frågor om läget kan jag bara hänvisa till att jag inte vet. Inte varit med på möten, inte fått info själv.
Det är så trist och jobbigt att inte behärska det man varit en fena på tidigare.....

moi

2015-06-25 @ 19:27:13
URL: http://upptacksfarder.blogg.se/

Postat av: Mita

Jag säger som Ama, usch och fyyy och faan!!
Kramar♥♥

Svar: TACK!Kram

moi

2015-06-25 @ 21:47:13
URL: http://baraettliv.se

Postat av: Ditte

Bra att du skriver av dig, men jag blir så f-d över hur en del mämmiskor fungerar. Eller snarare inte fungerar.
Och ingen gör ju något för din skull, tyvärr. Jag valde också en gång, för att kunna vara mer med min dödssjuka pappa och sa upp mig. Valde att göra det och visste att ett nytt jobb kunde jag få fastän jag var 56 år. Kommer ett inlägg om det så småningom för jag har ännu inte förlikat med mig med hur jag behandlads. Men absolut med mitt beslut.
Tänker på dig och skickar varma kramar, på alla sätt.

Svar: Du må tro att jag funderat på att säga upp mig, pengar är inte allt men det är svårt att klara sig på enbart A-kassa. Och just nu är jag inte i skick att "sälja" mig själv p t ex en intervju.Kram och tack för omtanke.

moi

2015-06-25 @ 23:01:22
URL: http://akker.blogg.se

Postat av: Ruth i Virginia

Fy fasen, Moi, hade ingen idé att du haft så mycket
skit att handskas med. Chefens dotter, ung och vet hur det ska gå till. HAH! Lämna ett jobb utan att informera om ställningen och planerna, är ju på gränsen till kriminellt. Och att frysa ut dej från möten, där de nya procedurena diskuterats, är dålig business.
Jobba dej inte sjuk bara! Kram och sympati!

Svar: Det som förvånar mig är inte hennes behov av att markera sin ställning utan det faktum att hon är delägare i firman och medverkar till kaoset...Jag struntar blankt i hur finanserna går, i alla fall om ägarna gör det.
Idag hade jag ett samtal med chefen (normalt brukar mina synpunkter rinna av honom som smör i en teflonpanna). Han tyckte att det inte kan vara så besvärligt att göra samma sak två gånger (i två olika bolag). När jag sa att jag funderar på att gå ner i arbetstid höjde han på ögonbrynen "hur ska du då hinna med ditt jobb!".
Mitt svar: Det är inte mitt problem - jag går ner till 100% så får vi se hur det går.
Och så sas det lite annat.
Tack för både kram och sympatier. Skickar en tanke och två kramar till dig!

moi

2015-06-26 @ 16:44:09

Trackback