Fredagsmys ♥
Det finns så många som bloggar om mat, god mat!
Åt såväl två- som fyrbenta.
Den ena delikatessen efter den andra frestas det med.
Som de flesta vet vid det här laget ger jag min inte
på det temat - så ofta.
Nu handlar det alltså om kattmat!
Jag har nog världens mest kräsna katt vad gäller mat.
Räkor, tonfisk, fisk och annat som man tror att dessa
djur borde gilla - gillas inte!
Därför brukar jag inte anstränga mig för att behaga honom
men ibland glimmar det till.
Och det gjorde det häromdagen
Voila!
Frikadeller, med lite grönt och som pricken över i:t även lite gult.
Tror ni det slank ner?
Jojomensan
I ett nafs!
Vilket gläder en husmors hjärta!
Tyvärr blir det inget recept eftersom jag improviserade
Vad kommer härnäst?
Måste erkänna att jag inte är speciellt förtjust i att köpa
färdiga köttbullar. Mamma Scan får ursäkta.
Kanske för att det är en av få maträtter jag klarar att laga.
Dessutom sparar man en hel del slantar på att rulla dem själv.
Inte heller gillar jag butikernas färdigblandade pannkakssmet.
Ganska enkelt att fixa själv och mycket pengar att spara.
Då är det inte så svårt för er att gissa vad jag tycker om det här:
Färdigknäckta ägg?
Varför?
Bigfoot
Numera lever jag på stor fot!!!
och framför allt på torr fot!
Detta tack vare att jag har en dotter som har
"något" större fötter än vad jag har!
"något" större fötter än vad jag har!
Synd bara att hon inte har bättre smak....
Men vad gör det?
När fötterna numera är torra och (lagom) varma!
Tack för lånet gumman!
Hemska tanke
Som alla prominenta person har jag en "massa"
namn ett av dem är Gunilla.
namn ett av dem är Gunilla.
Därför fick jag en namnsdagspresent av dottern idag.
Ett paraply - så omtänksamt!
Men vänta.....
Måtte det inte behövas!
Om så skulle vara kan hon få låna lite plats under det
för hon följer ju med mig på nästa resa...
Blöta strumpor, skor och fötter
Varken jag eller min nya doja
tycker om det här snöfallet som aldrig tycks ta slut.
Försökte få ner foten i en riktig sko i morse
men det gick inte....
Nästa förkylning lär komma som ett brev på posten.
Skitväder!
Fel fel fel
Ingen hade (igår kväll) lyckats gissa rätt
vad avser vinsten i "den där tävlingen"
Ärligt talat var det inte så konstigt!
Här tror jag att Znogge har rätt - en nobelpristagare
Det ser inte ut som nån rolig bok...
Nja, kanske inte, eller?
Det ser inte ut som nån rolig bok...
Det är ingen bok!!!
Det är en.......
sån här grej!
Mitt bidrag i novell tävlingen "som somliga somrar"
och som alltid - har jag inte sparat mitt bidrag!
Jag vann!
Igår kväll fick jag ett rolig telefonsamtal.
I luren fanns en representant för folkhögskolan där
jag har gått skrivarkurs en sommar eller två.
Jag får regelbundet information från skolan
om diverse aktiviteter och nyheter.
Så vi genom detta har "vi" kontakt och då och då
skickar jag iväg ett bidrag, en åsikt eller nåt sånt.
Kvinnan som ringde gratulerade mig till att ha
vunnit pris i en tävling de arrangerade i höstas.
vunnit pris i en tävling de arrangerade i höstas.
Hon sa inte vad jag har vunnit men ville förvarna om att när det
kommer ett paket från Adlibris är detta priset.
kommer ett paket från Adlibris är detta priset.
AJag är "lite" skeptisk till det hela eftersom jag inte
minns vilken tävling det handlar om och/eller hur
hur mitt bidrag/svar såg ut.
minns vilken tävling det handlar om och/eller hur
hur mitt bidrag/svar såg ut.
Och banne mej fick jag ett meddelande att jag har
ett paket att hämta hos pizza-Olle.
ett paket att hämta hos pizza-Olle.
OM det är en vinst:
Vad tror du det ligger i paketet?
Eller snarare vilken bok tror du att jag kommer att få?
Inte intresserad
Jag tyckte att gårdagens "Vetenskapens värld" som handlade
om katter och deras beteende var intressant och roligt.
Men det var jag ganska ensam om i familjen....
Sigge visade absolut inget intresse alls trots att det både frästes och
morrades en hel del.
morrades en hel del.
Inte ens när de en tjusig kattflicka visade upp sig
brydde han sig om att kolla.
Nästa vecka handlar programmet om svamparnas intelligens,
undrar om han är mer road av det....
(ja, jag har fortfarande tjock-tv..)
Ett måste!
Om jag möjligen är lite frånvarande i kväll så beror det på
att tv sänder ett program som jag känner att jag bara måste se:
Möjligen kan ett och annat frågetecken rätas ut.
Och efteråt måste jag(kanske) hitta Sigges dörr till utelivet..
Se på mig ♫ ♫ ♫♪♫
Storebror Oliver går från klarhet till klarhet
Igår, när lillebror Vinston, stod i centrum tog han till ett specialknep
för att få lite uppmärksamhet och glädja en gammelfaster.
Det börjar så här:
Sen fortsätter man så här:
och avslutar så här:
Och så har man levererat en tvättäkta flirt
En gång till i slowmotion:
Dopet
Så blev han namngiven lille Vinston
och jag var där eftersom huvudvärken var puts väck.
Kanske var det hotet om äktenskap som gjorde susen...
En viktig sak lärde jag vi oss mig idag:
Undvik chokladtårta på barndop och barnkalas
Varför?
Storebror Oliver får demonstrera..
Tuff start
Jag vaknade med en sjudundrande huvudvärk i morse.
Ingen bra start på dagen och helgen.
När jag vaknar med värk är det sällan den ger med sig,
trots värktabletter.
trots värktabletter.
Nu har det mesta av dagen gått och jag har fortfarande huvudvärk.
Jag håller tummarna för att det ska vara bättre imorgon för
då är det dop på gång.
Men som min mor alltid sagt (och fortfarande säger)
när man klagar/klagade över ont nån stans.
"Det går över när du gifter dig".
Så jag kanske ska passa på att bota huvudvärken när jag
ändå har annat ärende i kyrkan...
Röda pärlan
Igår efter jobbet bestämde jag mig för prova att köra bil igen.
Jag klämde in foten (och det var inte kul) i en sko som var
lite lättare att trycka på gas eller bromspedal med.
Helst inte båda samtidigt, som fallet blev med "klumpen".
Det var över en vecka sedan Röda pärlan och jag umgicks
så jag överlät åt "henne" att bestämma vart färden skulle gå.
Tydligen var det dusch som stod på önskelistan för det var här vi hamnade:
Omvårdnaden tog inte slut med detta!
Med hjälp av instruktionsboken lyckades jag både öppna motorhuven
och fylla på spolarvätska.
Nu behöver jag inte vänta på att dottern har tid att hjälpa mig
(vilket hon faktiskt brukar vad gäller att öppna motorhuven).
Bra karl kvinna reder sig själv!
Förutsägelse
Jag vågar nästan sätta en peng på att efter
"stenåldersdieten", LCHF, 5:2 etc mm osv kommer
LINGONVECKAN!
som nästa viktminskningsmetod.
Det är inte nån speciellt vågad gissning med tanke
på de senaste forskningsrönen.
Fast jag vet inte exakt hur den där dieten kommer att se ut för
man ska absolut inte äta lingon med tillsatt socker om man vill
ha viktminskning och sänkning av blodsockerhalten som resultat.
Är det inte socker i all "lingonmat" vi äter?
Äh, strunt samma jag är ändå inte
speciellt trendig av mig...
speciellt trendig av mig...
Kan nån förklara?
Sigge och jag står på balkongen och tittar ut på gården.
Ut kommer en av de boende med hela sin flock.
I vanliga fall har hon fyra stycken chihuahua hundar,
nu springer det ytterligare fyra valpar runt benen på henne.
Det vimlar alltså av hundar och alla är i ständig rörelse.
Sigge tittar lite förstrött och verkar egentligen inte alls intresserad.
Plötslig ser man hur han spetsar öronen, skärper blicken
och ställer sig upp (från sittande).
Det springer nämligen en katt över gården, en bit från hundarna.
Jag har yppat detta med dottern tidigare och blev utskrattad
Trots detta kan jag inte låta bli att fortsätta undra:
hur vet han skillnaden på hund och katt?
Kan nån förklara för en trögboll?
För mig alltså...
En lägesrapport
För eventuellt intresserade kan jag meddela
att läkningen efter operationen går bra!
Så bra att man
nästan inte ser nån skillnad längre!
Lite lurad
Nu har jag testat livet som hemmafru.
Detta har jag inte gjort förut och ärligt talat har jag
aldrig varit fru överhuvudtaget....
Jag kan lova att så länge jag (bara) har den sambo jag har
lär jag inte uppta den karriären igen.
Hade han hjälpt till med hemarbetet, gillat städning,
matlagning och sånt - då hade det varit en annan sak.
Igår var jag tillbaka i verkligheten, i vardagen på kontoret
och banne mej - när jag kom hem blev jag hemmafru igen!
Jag känner mig lurad - vill ju inte vara både ock...
Fast å andra sidan.
Jag är ju min egen chef (här hemma)!
Upptäckter
Förhoppningsvis kom kollegan ihåg att hämta mig nu på morgonen.
Om han gjorde så sitter jag på min ordinarie plats nu.
Då kan det vara på sin plats (ha ha) att jag berättar om några
av mina upptäckter på en av promenader under min konvalescens.
Jag är lite osäker på om det var dunderpillerna som gjorde mig
extra uppmärksam, men strunt samma.
Jag hittade en ättling till Pippis sockerdricka-träd
det är inte skördetid riktigt än.
Att våren är på väg hittade jag flera bevis på:
En liten raket som
skjutit skott
och ett litet, litet
igelkott frö som är på väg att slå rot.
Om jag tycker det är skönt att vara tillbaka på jobbet i verkligheten?
Vad tror ni?
För- och nackdelar med det mesta
Att vara, mer eller mindre, fast i sin lägenhet
har absolut sina för- och nackdelar.
Detta var ju en planerad "isolering" så jag hade
gott om tid på mig att fylla kylskåp och skafferi,
uträtta ärenden, förbereda på jobb osv.
En föresats jag hade var att jag absolut inte
skulle ha en massa godsaker hemma.
Och det hade jag inte heller....
Som sagt för- och nackdelar.
När grannfrun ringde på dörren och bjöd in mig på fika i
eftermiddags trodde jag att jag skulle falla henne om halsen.
Gud så gott!
Och vilken gullig gest!
Nog märkte hon att jag inte slitit på rösten speciellt mycket
den senaste veckan och banne mig om inte Moi var en aning
sällskapssjuk!
Imorgon är det jag som bryter isoleringen och via
"färdtjänst" tar mig till jobbet och de vanliga rutinerna.
Det där med hemfrueri är inget för mig - ÄN!
Moi - en mi elemento
Jag börjar vänja mig få kläm på det där med att vara hemmafru.
Efter en del träning tror jag att jag äntligen har funnit min rätta plats!
Egentligen ingår det inte i sysslorna men jag fixar mat.
Efter många om och men har jag fått ordning på dem
Jag bloggar, och kollar bloggar, lite då och då
har testat underlaget
Det finns en sak jag inte riktigt har koll på - än...
har jag missat Hall-å-vin?
Nästa steg är att lämna lägenheten - men det får vänta lite....
betr rubriken - jag skyller allt på google translate.....
Idag är jag så...
.. tacksam över att jag inte bor i Karesuando!
Missförstå mig rätt, stället är säkert bra på många sätt
Men när man hör att de efter tre dygn med under -40°
slår köldrekord, igen, och tempen sjönk till -42,5°
Då finns det andra ställen jag heller befinner mig på.
Fattar nån hur kallt det är?
Tågen är inställda (behövs iofs inga minusgrader), bussarna funkar inte,
kvicksilvertermometrar klarar inte kylan, ögonen fryser igen osv
Det här är Arto som varit ute med sina hundar på en timmes promenad.
"Det blir så när man andas ut varm luft".
"Det blir så när man andas ut varm luft".
Som sagt, jag är tacksam att jag inte har hund i Karesuando!
Nere för räkning
Gårdagen började ganska bra.
Foten kändes ok, höll t ex för en tripp till tvättstugan.
Inte ens min brutna lilltå ömmade.
Lilltån har jag inte nämnt på ett tag, har ju haft lite
andra krämpor att gnälla över på sistone.
Men igår eftermiddag bröt förkylningen ut ordentligt.
Den har legat ett tag och lurat i kroppen.
Näsan rinner, halsen svider och förmodligen har
jag feber också.
Så jag tar det lite lugnt med att återvända till jobbet.
Kanske imorgon.
Nu kryper jag ner under täcket igen.
Vi hörs!
Varför hade jag så bråttom?
Ser du nåt konstigt på den här bilden?
Hallå där! Inte det jag!
Jag "hör" nog vad du säger!
Titta igen!
Ser du nu?
Okej, jag ska ta en bild i dagsljus också
Bilden är tagen söndagen den 19 januari.
Hanteras varsamt!
Det finns saker man ska hantera med största försiktighet
Vad gäller den här gröna grejen är Sigge och jag överens
Vi låtsas som om den inte finns
Om det smäller tror jag inte någon av oss kan sova på ett tag..
Tristessen blev för stor
Visserligen är jag van att vara ensam men har
då möjlighet att ge mig ut om så önskas
Vet inte om det var tristessen eller det dåliga
samvetet som fick mig att ge mig ut.
Dåligt samvete för att jag sover nåt alldeles
otroligt mycket och länge.
Sagt och gjort - förberedelserna börjar:
Fixa, trixa och mojsa.
Det blev riktigt hyfsat till slut
Nästan så att man skulle kunna starta ett nytt mode
Gångvägarna var hyfsat skottade
dock fallerade torkningen något...
Hinder dök upp i olika former
Gudskelov kommer jag höfterna fortfarande genom
denna trånga passage.
denna trånga passage.
Till barnens glädje har snön äntligen fallit
Men var är alla barn??
Det är ju bara för deras skull jag står ut med skiten snön.
Resten av dagen kan jag nu, utan dåligt samvete, sitta
i soffan och njuta av ryggen och foten som värker lite.
Men jag vet ju varför - och att det var värt det!
Grusade planer
På torsdagkvällen hade jag allvarliga funderingar på att
ta kryckorna och ge mig ut en runda för att få frisk luft.
Men efter att, sen om sider, ha gnuggat sömnen ur ögonen
verkade det inte så smart.
Så här såg det definitivt inte ut när jag gjorde upp mina planer.
Istället bestämde jag mig för att skoja lite med sambon
Vad sägs om lite sällskap i form av en snögubbe?
"Totalt ointressant! Väck med eländet, det stör min utsikt"
Okej, då lägger vi spillrorna i lekvattenskålen, kul va?
"Hur får man bort det där? Okej, det smakar hyfsat, låt det vara."
Måtte snön vara borta imorgon så att jag får komma ut lite....
Hallucinationer
Innan jag gick till sängs igår tog jag en dunderpilla.
Om det beror på den eller inte vet jag inte men jag
sov som en stock till långt ut på förmiddagen.
Trodde då att det var samma medicin som fick
mig att se konstiga saker när jag tittade ut.
Fast kanske inte - för jag tror att även Sigge såg det
Igår
Det var bara i nödfall jag lämnade soffan igår.
Nödfall var detsamma som nödigheter som
nödighet och hunger.
Och så förstås när Sigge stod och ylade vid
balkongdörren för att bli utsläppt.
Det gjorde han ofta...
I övrigt bestod min dag av detta:
Mot kvällen började det kännas lite bättre
eller lite mindre om man så vill.
Hoppas den trenden fortsätter idag!
Låt mig säga så här...
"Ont, det gör ont men det går
Det gör ont en stund på natten
Men även på dan
Du vet att det gör ont
Det gör ont men ändå
Jag har klarat mig så här långt
Jag kanske blir van
Och alla omkring dom märker ingenting
Det gör ont, så ont"
Det gör ont en stund på natten
Men även på dan
Du vet att det gör ont
Det gör ont men ändå
Jag har klarat mig så här långt
Jag kanske blir van
Och alla omkring dom märker ingenting
Det gör ont, så ont"
(något justerad text...)
Jag håller mig lite i bakgrunden ett tag.
Puss!
Det är över nu...
Tack alla gulliga för att ni skänkt mig en
tanke och en kommentar.
Dagen gick planenligt, i alla fall enligt
mina planer.
Doktorn hittade lite mer än vad han såg
på röntgen men det är fixat nu.
på röntgen men det är fixat nu.
Nej, det var inte Hallux valgus jag opererade,
det gjorde jag för flera år sedan.
Nu togs en benbit bort som vuxit upp, och
inflammerats, över Hallux.
Just nu sitter ligger jag i soffan och väntar oroligt
på att bedövningen ska släppa.
Men jag är så trött att jag förmodligen somnar
innan smärtan kommer.
Sa hon lite småkaxigt....
Ska de' va'- ska de' va' ordentligt
Ni får ursäkta att jag inte är så aktiv här just nu.
Dels har jag jobbat som en dåre - och blivit klar med allt!
Och så har jag ju lite annat att göra:
inför morgondagens (ev) äventyr.
Hör av mig när jag orkar, kan, vill efter detta!
Ok?!
En för alla - alla för en
Bruce kan ha muskler och mod:
Han kan ha musiken i blodet
Han kan ha sprall i benen
Han kan ha en känd familj
Han kan ha attityd och horn i pannan
och så kan han ha änglavingar på ryggen
som min drygt 20 åriga "skyddsängel"
Den finns tydligen en Bruce till allt!
Det får inte hända
Det som absolut inte får hända, inte just nu i alla fall,
håller kanske på att hända.
Jag är snuvig, näsan rinner och det är lite, lite ömt i halsen
Skulle det fortsätta eller eskalera blir det ingen operation.
Därför försöker jag med allt jag känner till att mota eländet.
Nåt annat som har hänt och som jag icke gillar är att vintern,
veller i alla fall kylan, har nått Skåne.
Våra vattenhål är täckta av is, det nyper rejält i näsan
och
våra bilar är gömda under ett snötäcke...
Bättre sent än aldrig gäller INTE i det här fallet!
Vad var det jag sa?
Som väntat ringde en försäljare från lokalbladet igår
Ni anar inte hur mycket de har saknat just mig!
En av deras trognaste prenumeranter.
En av deras trognaste prenumeranter.
(yeah right..)
"Har du saknat bladet" undrade mannen
Jag fick ju erkänna att jag faktiskt gjort det, lite grann.
På frågan om varför jag svikit dem svarade jag ärligt,
att jag ogillade deras ständiga prishöjningar, allt tunnare
tidning och att den innehöll mer annonser än artiklar.
"Ok, kommer du tillbaka om jag sänker priset?"
Det får allt bli en rejäl sänkning i så fall, tycker jag.
Låt mig säga så här:
Från 1 februari är jag återigen prenumerant men får
bladet gratis fram tills dess.
Priset??
Han sänkte det med c:a 50 kronor i månaden!!
När blev jag en sån jäkel på att pruta??
Eller var saknaden så stor (från deras sida!)?
Som det kan bli
Igår begav jag mig ut på jakt efter en doppresent åt
lille Vinston, som ännu inte har nåt namn.
Jag bad tjejen i guldsmedsaffären om tips och hjälp.
"Är det ditt barnbarn som ska döpas?" undrade hon.
Men hallå!!! Verkligen inte!
Det är till min brors barnbarn
och det är stor åldersskillnad mellan oss.
(ok, brorsan är 3 år yngre men skillnad är det!)
Naturligtvis sa jag inte detta till tösen i butiken.
Till henne sa jag:
"Nej, men nästan"
Så fick hon nåt att fundera på!
Kattf-n
I morse, vid 5.30, hade jag nästan kunnat göra vad
som helst för att bli kvitt Sigge
som helst för att bli kvitt Sigge
Han skulle med alla till buds stående medel ha upp
mig ur sängen.
Och lyckades - förstås!
Vem klarar av att sova när "någon" jamar in i örat,
klöser på armen, slår dig på näsan OCH
hoppar på din magen?
Inte jag!
Fast jag var så trött och bara ville sova vidare.
Kliver upp går på toa, häller upp mat åt honom och
öppnar balkongdörren.
Var tror ni Sigge är?
I min säng.....
(bilden är gammal för jag hade ingen lust att
ge honom mer uppmärksamhet i morse)
En som blev glad, och som troligen hade betalt bra
för tjänsten, var dotera.
Hon fick nämligen skjuts hem från nattpasset!
By the way:
Sigge och jag är kompisar igen
Men gör han om det imorgon bitti så.....
Nästan i hamn
Den här veckan var, ur arbetssynpunkt, en sk kort vecka.
En mjukstart efter jullovet.
Jodå, vad gäller dagar var det en kort vecka men timmarna
blev inte färre än normalt....
Men det visste jag ju sen tidigare och nu är det helg och ledigt!
Det är en del att förbereda inför onsdagens "äventyr" och
dess konsekvenser.
Jag är i en något knepig sits eftersom jag inte har en aning
om hur "handikappad" jag blir efteråt.
Eller om sjukskrivningen blir en vecka eller en hel månad.
Det beror på vad det är i foten...
Detta gör det också lite svårt att planera.
Får handla hem mat för några dagar och hoppas att barn
och svärbarn är behjälpliga om så krävs
Men det handlar inte bara om sådan planering,
jag har en del sanering att göra också...
(bild lånad på nätet!!!!)
Och det kan ta tid!
Knäckesnacks
Nu får ni vara med om nåt ganska unikt i min blogg.
Jag tänker bjuda er på ett recept!!!
Undrar ni varför så hänvisar jag till föregående inlägg.
Sätt ugnen på 150°
Blanda i en bunke;
2 dl majsmjöl
1 dl sesamfrö
1 dl solrosfrö
½ dl linfrö
½ dl pumpafrö
½ dl olivolja
Slå på 2dl kokande vatten och blanda väl.
Klä två plåtar med bakplåtspapper och
lägg hälften av smeten på vardera plåt.
Använd ett bakplåtspapper till att bre ut
smeten så tunt som möjligt med handflator
(själv använde jag kavel).
Smeten räcker till att täcka båda plåtarna.
Strö över en nypa flingsalt och grädda båda
plåtarna i ugnen i 150° i 50 minuter.
Tag ut och lägg på galler att svalna.
Bryt i lagom bitar.
Voila!
Jag vill inte vara sämre....
En av killarna på jobbet brukar ha med sig supergoda snacks.
Inte för att vi har trott det men det är inte "killen" själv
som står för tillverkningen
Detta blev uppenbart häromdagen då receptet låg på
frukostborden, med ett mycket intressant påpekande.
Troligen börjar tillverkerskan tröttna på att ge denna service.
Detta måste betyda att jag även i fortsättningen får godiset
serverat, det är bara leverantören som ändrats!?
serverat, det är bara leverantören som ändrats!?
För att kolla sanningshalten i ovanstående var jag
tvungen att testa:
Jag klarade det!
Lite mer av det fina
Det vore synd att inte dela med sig
lite mer av de fantastiska bilderna:
på bilder som är målade med mun eller fot!
(och så fick jag anledning att leka med appen)
Hej o hå!
Äh, nu får det vara slut på klagandet.
"Det kan alltid vara värre" har jag ju som ett slags motto.
Det kunde ju ha varit på grekiska - mitt jobb
och då hade jag haft anledning att beklaga mig!
Gnällspik
Jag ska försöka förklara varför jag gnäller så över stress nu efter ledigheten.
Som ekonom är det alltid extrajobb kring nytt år, hade jag velat undvika en
del av arbetsbördan hade jag inte tagit så lång ledighet.
Men...
Bl a ska moms-, skatt- och socialavgifter deklareras.
2013 års lönekostnader ska sammanställas och rapporteras till diverse myndigheter.
Kontrolluppgifter ska lämnas senast 31/1.Nya bilförmånskostnader ska letas fram.
osv osv osv
Inte hjälper det att chefen c:a 4 dagar innan jullovet kommer på att han
ska starta ett nytt företag med verksamhetsstart 20140101.
ska starta ett nytt företag med verksamhetsstart 20140101.
Fixa bankkonto, bankgiro, informera kunder o leverantörer etc etc etc.
OCH som grädde på moset jobbar jag bara t om nästa tisdag,
på onsdag ska jagoperera min knasiga fot.
på onsdag ska jagoperera min knasiga fot.
Att inte ha en aning om hur länge jag blir borta gör inte det lättare hantera.
Men jag förstår att jag måste förbereda och fixa återstoden av januari månads
arbetsuppgifter innan den 15:e (löner t ex)
Och jag vet att det blir låååånga arbetsdagar fram tills dess.
Åh, vad skönt att få gnälla av sig. Det känns lite, lite bättre nu.
Tack för att jag fick låna ditt öra öga!
Jag vill inte
Jag vill verkligen inte avbryta min sköna ledighet
och jag vill inte in i ekorrhjulet igen.
Kanske för att jag vet hur j-kla stressigt
det blir en vecka framåt.
Så mycket som måste vara klart.
Fast med facit i hand vet man att allt ordnar sig...
Nobbad
Nä, nu lättar vi upp det lite...
Jag bestämde mig för att vidga mina vyer och
ta en lite annorlunda väg till mataffären idag
Vilken tur att jag gjorde det!
Stor körkorts- och nykterhetskontroll!
10-15 uniformerad personal, ett par hundar och några fordon.
Först blir man ju lite nervös även om man själv vet....
Men man vet ju inte med de där små luringarna
och eftersom jag precis hade tankat lämnade jag fram
mitt kontokort istället för körkortet..
Annars gick det bra.
Så bra att jag bestämde mig för att ta samma, annorlunda,
väg tillbaka efter inköp
Jodå, jag blev stoppad.
Fick blåsa och uppförde mig i övrigt exemplariskt.
Lite stärkt av detta frågar jag polispojken om jag
får lov att ta en bild till min blogg.
(jo, jag vågade faktiskt fråga)
Spolingen ler mot mig och svarar:
"Är det du som är Blondin-Bella?
Du får gärna ta en bild men inte använda den"
Vad jag sa lite senare hoppas tror jag inte han hörde
Blondin-Bella!??!?!?! Jag är ju MOI!!!
Förfärligt
Igår hade jag en liten pratstund med min närmaste granne.
Låt oss kalla henne Elsa, en alltid leende, lugn, vänlig
och mycket trevlig äldre dam.
Hon berättade att hon varit på sin dotters grav.
"Hon skulle ha fyllt 48 idag och idag var det 25 år sen hon dog"
Jag märkte på Elsa att hon ville prata mer så jag bjöd in
henne på en kopp kaffe.
Jag frågade hur det gick till när dottern dog.
Hennes berättelse var något av det värsta jag hört.
Det finns en anledning till att jag aldrig ser skräckfilmer
eller rysare. Jag får nämligen alltid mardrömmar efteråt.
Och i natt har jag inte sovit många timmar.
Men det känns ändå bra att Elsa fick lätta sitt hjärta.
Otur i turen eller tvärtom
Vilken himla tur att jag har utegångsförbud
För jag lyckades slå i lilltån ganska rejält igår under strömavbrottet
och har svårt att ha skor på mig, t om mina nya stövlar gör ont.
Dock är den stora frågan:
Kan jag jobba på tisdag?
Tja, hade jag varit balettdansös hade det inte varit nån tvekan,
men nu är jag tyvärr inte det.
men nu är jag tyvärr inte det.
Och det är ju tur i oturen.
Häpp
Tog en runda till Eslöv för att besöka min mor igår,
glädjande nog var hon både pigg och smärtfri.
glädjande nog var hon både pigg och smärtfri.
Är man det kan man kosta på sig att festa till det:
Klackarna i taket, tjo och tjim.
För en gångs skull håller jag med om att
storleken inte har någon betydelse
så länge mängden
är den rätta!
Lite orolig blev jag allt när jag kom hem, öppnade dörren och..
kolsvart - totalt mörker!
Dock visade det sig bero på ett strömavbrott och alls icke
på min spritkonsumtion!
Utegångsförbud
Nu har jag belagt mig själv med utegångsförbud.
Annars kommer jag inte att ha råd att gå till jobbet.
Innan det trädde ikraft hann jag dock göra av med några kronor till.
Vilket jag inte ångrar, för på det var 75% rabatt på röda lapparna!
De röda köpte jag åt Yster men de bruna behåller jag själv.
Nu saknas "bara" lite kyligare väder och justering av foten!
Hål i plånboken
Det blev ett väldigt dyrt tandläkarbesök.
Visserligen kostade det "bara" 630 kronor att ta bort tandsten
men
kliniken ligger ju alldeles intill stans stora shoppingstråk.
Ett desperat försök att fylla hålet i plånboken
samma otur som alltid...
Nytt år och nya vanor
Idag tänkte jag prova på lite S&M
vilket jag aldrig gjort tidigare
Visst måste tandläkaren ha en viss sadistisk läggning
om hon bokar ett besök den 2 januari?
Och visst måste jag vara lite masochist som inte avbokar den?
Om allt går väl hörs vi igen!
Gårdagen
Nyårsafton tillbringade jag tillsammans med mina marockanska grannar
och delar av deras släkt
och delar av deras släkt
Det var en annorlunda upplevelse.
Mycket ljud, rörelse, mat och vänskap. Och garanterat alkofritt.
På bilden syns bl a värdparet och yngsta respektive äldsta festdeltagaren.
Men det är lite osäkert det där med "äldsta"
för damen på bilden var c:a 60 år (ingen vet inte säkert).
för damen på bilden var c:a 60 år (ingen vet inte säkert).
Den "gamla" gumman är värdinnans mamma och på en månads
visit hos tre av sina döttrar.
visit hos tre av sina döttrar.
Denna kvinna gav mig en gåva för att jag är så snäll mot hennes familj.
Snäll? För att jag pratar med dem?
Jag fick den här klänningen som är sååå himla skön,
perfekt att glittra omkring här hemma i.
perfekt att glittra omkring här hemma i.
Vid 23 fick jag lämna festen eftersom smällandet började tillta i styrka.
Promenaden hem tog c:a 1.5 minut men att hitta Sigge tog nog 10 minuter
Långt, långt under sängen.
Resten av tolvslaget firade sambon och jag i badrummet.
Han i lådan och jag på golvet.
Han i lådan och jag på golvet.
Nu är allt som vanligt igen!
God fortsättning på år 2014 alla godingar!
