Återbesök 29 april

Det kändes nödvändigt och angeläget att
göra ett sista besök på Hospice.
 
 
 
Solen följde mig hela vägen dit men när jag steg ur
 bilen kom det ett litet fint regn som slutade efter en minut eller två.
 
Det kändes så rätt och min kind var redan blöt.
 
Rummet var tomt så jag satt där en stund.
Blev övertygad om att hon inte låg och väntade på mig.
 
Eva kom in till mig och berättade om den sista tiden.
Om vad de två hade pratat om, om hur viktigt det var
för min mor att jag kom iväg på resan.
 
 
Efter besöket hos kuratorn på plats gick jag
upp och kramade kocken och tackade honom för
den goda havregrynsgröt han lagat åt min mor.
 
Så lämnade jag byggnaden - för sista gången (?)
 
 
Utomhus kunde jag konstatera att det hänt en del
sen vår sista promenad.
 
Den ensamma påskliljan stod fortfarande kvar
 
 
Det var nog det enda som var sig likt.
 
 
 
Kastanjknoppen har exploderat
 
 
 
"Sjön" har torkat ut
 
 
Det gör inte så mycket för det var bara vi som såg
att det verkligen var en sjö. "Sankt Lars sjön"
 
 

Solsidan var så vacker med de blommande träden
 
Åh vad jag önskar att du hann se det!
 
 
 
Din favoritplats var tom
väldigt, väldigt tom.
 
 
 

Lästips

Det har hänt en hel del vad gäller
mina läsvanor.
 
Under många, många hundra år hade jag
alltid en bok på gång.
Var tvungen att läsa för att kunna somna.
 
Så fick jag lite svårt att sova och bytte ut boken
mot en tv i sovrummet (mycket effektivt då!)
 
Det dröjde ett par år innan jag kom igång igen.
 
Som tidigare fortsatte jag att hålla mig till deckare.
Några favoriter avverkades men så bestämde jag
mig för att "vidga" mina läsvyer.
 
 
 
Efter att ha läst  "Livet efter dig" lär det dröja ett tag innan
jag återgår till mord, poliser och skumma miljöer.
 
Jag rekommenderar dig verkligen att läsa den!
 
en liten sammanfattning:
 
 
 
Förutom att ha ändrat inriktining på innehållet har jag
också, av en slump, två böcker på gång samtidigt.
 
 
 
Köpte "nåt lätt" att ha med på resan.
Nåt i rea-lådan som jag inte behövde läsa ut
eller ens ta med mig hem.
 
 
Trodde jag!
Nu kan jag inte släppa den utan läser parallellt
 
 
om:
 
Jag tror inte du blir besviken om du läser den!
 
 
 

Olika

Alla lever i en vardag, i en verklighet.
 
Väldigt få ser likadana ut.
 
 
Just nu är jag inte redo att dela med mig av min.
 
Därför väljer jag att suga på Spanienkaramellen
och visa upp var jag la mina slantar.
 
 
En del (här visas inte allt) gynnade kroppen
 
 
 
En liten, liten del gick till att upprätthålla
vätskebalansen på hemmaplan
 
 
 
 
En hel del gick till rent ögongodis
 
 
och slutligen lades alldeles för mycket (enligt vissa)
tid och pengar på nödvändigheter
 
Men så köpte jag inte en enda korv eller oliv.....

En mycket märklig vecka, del 1

Som väntat och som vanligt bjöd vår vistelse hos Ama och Anders
  på avkoppling, skratt, mat, dryck, sol och härligt sällskap
 (nu har jag förmodligen glömt nåt)
 
 
 
Men..... och det kommer i del 2, så småningom.
 
 
Att inta frukost ute på terrassen är aldrig fel
 
Dock var utsikten/nersikten inte så aptithöjande
 
Att gå på marknad och "fynda" behövde ingen tvinga mig att göra
 
 
Inte heller att äta
 
eller att släcka törsten
 
  och då   och  
 
 
och då
 
 
Vi "råkade" ju hamna mitt i ett marathonlopp men
var noga med att mellan sittningarna vila upp oss.
 
Jag fick också möjlighet att göra nya bekantskaper,
då jag hängde med på ett öppet hus.
Bloggarnas bloggar som jag träffade där kommer jag att besöka,
inom en snar framtid.
 
Som den blyga viol jag är ville jag inte ta bilder på
personerna utan nöjde mig diverse utsiktsbilder från festplatsen.
Inte så illa.....
Jag har många, många fler minnen.
Många, många fler bilder och del lär jag återkomma till.
 
Allting har en ände även denna märkliga vecka
 
Nu har jag landat i den hårda verkligheten och vardagen.
 
Mer om det i del 2.

23 april 2015 kl 00.50

 
Hon kämpade för att hålla löftet:
"jag väntar på dig"
Men gav upp i natt efter en inte allt för långt
utdragen kamp.
 
Min tröst är att syskon med barn var hos henne
och att hon var medveten om det,
 
Själv var jag orolig inatt, vaknade 00.50 och
tyckte det var ovanligt tidigt för ett besök på damernas.
 
Jag stannar som planerat i Torre och försöker ladda
batterierna vilket lär behövas även för den närmsta framtiden.
 
 

Allt man kan begära

Nu när vi är installerade och känner oss hemmastadda
börjar äventyren och upplevelserna ta vid på allvar.
 
 
Med skräckblandad förtjusning, och mycket tack vare Anders
vana handlag, överlevde vi biltvätten.
 

Efter denna upplevelse kändes rätt med en bensträckare i
den friska vinden.

När blåsten gjort sitt drog vi oss inomhus och gick på
husvisning, samtidigt som vi gjorde en resa bakåt tiden
 
 
Som hämtat ur vilken braig film eller bok som helst.
 

Det sägs att mat är halva födan och det är nog så sant
 

men jag tror att det var ungefär här det började gå fel...
 
 
väldigt fel...
 

troligen katastrofalt fel, men
 

det man inte minns har aldrig hänt.
Eller hur?
 
 
Till mina trogna, och tålmodiga, läsare vill jag säga att jag
dagligen går in och läser era inlägg men väljer att inte kommentera
eftersom jag och "nya maskiner" är en väldigt tålamods- och
tidsödande kombination.

Ut i det blå

De senaste åren har jag vid flera tillfällen
blivit förhindrad att genomföra planerade saker.
 
För att inte riskera detta har jag inte planerat
så mycket de här åren.
 
Dock har jag tagit en veckas semester och
  tillsammans med Diana åkt till Ama och Anders.
 
Så var det tänkt även i år, samma tid och samma plats.
 
Det har de senaste åren funnits mer eller mindre
lämpliga tillfällen att åka iväg eller på annat sätt
vara otillgänlig
 
Nu närmar sig årets resa med stormsteg och
aldrig har det varit "olämpligare" att åka.
 
Ni må tro att jag har slitit mitt hår, ransakat mitt
samvete, vägt för och emot.
 
Jag har frågat alla möjliga och omöjliga om
hur jag ska göra. Åka eller inte åka.
 
 
Alla har sagt i stort sett samma sak
 
Du måste åka.
 
Naturligtvis har även frågat min mor
(vilket jag gjort många gånger de senaste månaderna)
 
"Åk iväg ha roligt, vila upp dig och ta hand om dig"
 
 
"Jag lovar att vänta på dig.... "
 
 
Därför har jag bestämt att åka iväg, ladda batterierna,
vila, skratta, äta och dricka gott.
Vara väldigt otillgänglig.
 
Dock kommer jag att överlåta bloggandet åt
mitt sällskap.
 
 

Ligger lågt

Helt oplanerat och akut blev
det ett besök på Hospice igår.
 
Det är mycket att tänka på nu och det
 känns som om såväl tid som kraft och lust är begränsad.
 
Därför väljer jag att ligga lågt här i bloggen
några dagar, kanske mer kanske mindre.
 
 
 
 
Hoppas ni har överseende med mig!
 
 
 
 

pga...

.. att jag legat nerbäddad 1½ dygn har jag
inte så mycket att rapportera om.
 
Jorden har snurrat utan att jag tagit nån
större notis om det - och vice versa.
 
Tv:n har gått varm och jag har sett en massa
dumheter men också en del intressant.
 
Fast mest har jag sovit och det är ju
inte så mycket att skriva om...
 
Eftersom jag fortfarande är småkrasslig och
ligger back på jobbet vad gäller förberedelser inför
resan kommer veckans schema att rubbas.
 
Morsan får inget besök imorgon, risken att
jag smittar är nog stor så jag väntar till helgen.
 
Oavsett hur jag mår idag måste jag gå till jobbet.

Hur ska det annars komma in lön på mitt (och de andras) konto?
 
Och vad ska jag då göra i Torre?
 
Vi hörs!

Snopet och oplanerat

Ute på balkongen blommar  min syren
 
 
och  sprider en härlig doft!
 
 
 
Tror jag!!
 
 
För här sitter ligger jag med rinnande näsa, halsont,
huvudvärk och (kanske) feber.
 
 
Vilket är himla dumt med tanke på att jag har ett ganska
krävande jobb framför mig innan det är dags för avresa.
 
 
Måtte jag åtminstone hinna med halva det jobbet .....

P, p och p

Himlar så bra dottern och jag planerade
helgens aktiviteter!
 
Igår var det nämligen inget vidare väder så
att gå och shoppa på Väla  kändes inte som
ett totalt slöseri med utomhustid.
 
En massa blev fixat inför resan om en vecka.
 
De tre p:na är klara; 
 
Pillerna är lite annorlunda än "förr i världen"
 
Pengar; spargrisen är länsad
 
Pass; tyvärr kommer jag att bli tvungen att visa upp
det. Sen återstår det att se om jag blir insläppt i landet.
 
Lite annat smått och gott fick vi också uträttat där
på shoppingcentrat.
 
 
Men nu sitter jag här nöjd och glad med mitt flyt under helgen.
 
 
Ögonen vilar jag på den vackra bukett jag fick för en vecka sen!
 
 

En bra dag igen!

Det är lördagkväll nu, klockan är lite över 21 och jag
tänkte knappa in det här inlägget (i förtid alltså)
 
Medan jag funderar på formuleringar vänder jag blicken
upp och utåt.
 
Det regnar!!!
 
Det kommer att göra min idé om innehåll ännu bättre!
 
Gårdagen började tidigt för att schemat skulle hålla.
 
Redan 10°, ser lovande ut!
 
(Jag vet att man inte ska fota och köra samtidigt, till mitt
försvar kan sägas att jag bara siktade och tryckte.
Av c:a 25 bilder var den här den enda användbara)
 
Färden gick först till Eslöv där jag hämtade lite grejer
som morsan både ville ha och sådana som hon måste ha
 
Vidare mot/till Lund.
 
För nöden har ingen lag, eller lagen har ingen nöd
 
När plikterna var avklarade tog vi en liten runda eftersom
både väder och krafterna tillät det.
 
Som det har exploderat de senaste dagarna!
 
För ett par dagar sen var kastanjerna visserligen sprängfyllda men
inte så långt komna som idag!
 
Efter promenad och en halv kopp kaffe körde jag vidare
till dotterns hem och plockade upp henne.
 
Dags att göra lite nytta i kolonin!
 
Och som hon jobbade!
 
Jag blev pinsamt påmind om att min kondis är lika med noll.
Vilket kanske inte är helt överraskande med tanke på att jag
under lång tid nu bara suttit på kontorsstolen, bilstolen
stolen brevid morsan och soffan.
 
Minns du min "skiss" över blivande rabatten?
Så här var det tänkt
 
 
Så här blev det
 
Tack vare Diana
 
och att solen sken på oss hela långa dagen!
 
 

Sicket härligt väder!

Inga moln, inget regn, ingen blåst, ingen snö, ingen frost
 
 
"bara" en stor blå himmel.
 
 
Blommorna t ex får fnatt och tar sig fram överallt
 
 
Jag vill verkligen fokusera på det soliga och roliga,
ändå kan jag inte låta bli att nämna två "men"
vad gäller det underbara vädret.
 
 
1. Jag satt fjättrad vid kontorsstolen alldeles för länge.
 
 
2. I och med att det inte kom minsta vindpust gjorde inte
fågelskrämman, som annars är väldigt effektiv, sitt jobb.
 
 
 
Det dröjde inte lång stund förrän måsskrällena närmade sig
 
 
 
Efter fullgjord arbetsdag styrde jag kosan mot stans centrum.
 
Döm om min förvåning när jag kommer till "Landborgens"
början/slut. Från strålande vackert väder möter jag denna syn:
 
 
En kompakt mur där byggnaden skymtar fram ur dimman.
 
Nedanför backen, i stans kärna, var det helt igenkorkat.
Man kunde knappt se handen framför sig och absolut inte
få en skymt av den perfekta himlen.
 
Vilken jag återsåg när jag senare kom hem igen.
 
Nu hoppas vi på en lika bra lördag,
som den ovanför backen!
 
 
 
 

Blå kuvertet

Både Yster och mor min var på gott humör
efter gårdagens äventyr.
 
Tack för alla snälla hälsningar till dem!
 
 
Till nåt helt annat..
 
Inte förrän igår kom min deklaration, lite orolig
var jag nog för att inte skatteverket skulle komma ihåg mig.
 
 
Eftersom jag hade räknat med att få tillbaka 7 500 000 kronor.
Vi var väl inte helt överens på den punkten men
jag slipper i alla fall betala nåt.

Ett läkande ljus

Nedanstående text fick morsan i höstas av syster Yster.
 
Idag kopierar jag den och tänker särskilt på Yster som ska
genomgå en ganska stor operation idag och mor min
som dels ska "fraktas" till röntgen och sen få en morfinpump.
 
 
 
Ett läkande ljus
 
Jag önskar jag hade
en sådan förmåga
att tända en hälsans
läkande låga.
 
Då skull den särskilt
för dig få brinna
-få allt det onda
att helt försvinna.
 
Den skulle se till
att kurvan vänder
och att du får omsorg
av goda händer.
 
Dag och natt
hos dig den skulle vaka
och ge dig all kraft
att få hälsan tillbaka.
 
 
 

Hallucinationer?

 
En olycka kommer sällan ensam,
 
 
nu har mullvadarna invaderat/ockuperat min kolonilott!
 
 
Äh, jag skojar bara det är fem ton matjord som väntar på
en insats från mig.
 
Så här såg det ut förut
 
 
Idag är det onsdag, en helt vanlig sådan så
jag ska ge mig ut på vägarna igen.
 
Flera gånger har jag ondgjort mig över lastbilar, husvagnar,
traktorer och annat "otyg" på vägarna.
 
 Nu har det dykt upp ännu ett "objekt", som jag inte
trodde var möjligt att få se på stadens vägar....
 
 
och jag hoppas att jag aldrig hamnar bakom ett sånt ekipage.
 
Glad onsdag!
 

It was (not)

Ett par stycken av er har undrat vad jag fick igår
 
Det var (som sagts) inte en
  Itsy Bitsy Teenie Weenie Yellow Polka Dot Bikini
 
Och det är jag såååå tacksam för!
 
 
Vad kan det då ha har varit som var så fint inslaget?
 
 
 
Jo, ett kort som ger mig fritt inträde på
stora möbelvaruhuset!
 
Och det är jag sååååå tacksam för!!
 
 
 

En perfekt födelsedag

Nu märks det att säsongen är i full gång bland kolonisterna
 
"Fräsis" är i sitt esse
 
och nyckelpigorna tittar redan fram
 
Bland dessa och detta tillbringade jag min födelsedag igår.
 
 
På den plats jag allra helst ville vara på.
 
Tillsammans med dem jag helst ville vara med.
 
Med gemensamma krafter gjorde vi upp lite planer för täppans framtid.
 
 
Här försöker vi märka upp var det nya huset ska stå
 
 
Det var lättare sagt än gjort så vi gick vidare till
växligheter och trädgårdsplanering.
 
 
Så här illustreras en häck, en rosenrabatt eller en spaljé
 
 
 
Denna braiga dag åts det favoritmat
 
 
 
Och så fick jag en valdigt vacker bukett
innehållandes en spännande present.
 
Snacka om en alldeles perfekt dag!
 
 

Gärna måndag hela veckan

Idag är det måndag men ingen helt vanlig sådan.
 
Det är en röd dag i almanackan och därmed
  (för min del) en ledig dag.
 
 Det är sista dagen i årets påskfirande, ett firande
och en påsk som gått helt obemärkt förbi hos mig.
 
Förutom påskägg och -ris som jag har kunnat njuta av.
 
 
När jag tänker efter och söker lite i arkivet kan jag konstatera
 att det är en annorlunda måndag på ytterligare ett sätt.
 
 
Men det var på vippen att det blev just den här annorlunda dagen.
Bättre sent än aldrig..
 

Så skoj!

Påskafton firade jag mestadels i mitt eget sällskap.
Detta gav mig tillfälle att hitta en tv kanal som jag inte
ens visste att jag hade.
 
 
Här hittade jag en film som var så bra att jag
inte minns vad den heter ....
 
 
Helt ensam var jag inte, morsan fick såväl
besök som påskägg.
 
Vädret var så underbart att hon för första
gången på väldigt länge var ute en stund.
 
 
Det var så hjärtevärmande att se henne så pigg, klar,
på gott humör och nästan smärtfri!
 
Inte nog med det!
 
Jag tog en snabbtur ner till koloni
och vad får jag se?
 
 
Päronträdet är fullt med knoppar!

För en stund sen

... är klockan var 03.32 gick jag upp för att "putsa näsan"
Då kommer jag på att det faktiskt är påskafton
 
och att det då är helt ok att öppna sitt påskägg!
 
 
Som tur är är jag inte nån nattätare så godsakerna
får vänta till lite senare idag.
 
 
På tal om lite senare idag så tänkte jag
lämna ett påskägg som kan öppnas direkt
 
 
 
Vem som ska få det är nog inte så svårt att gissa...
 
 
 
GLAD PÅSK ALLIHOP!

Resan blev inställd

 
Det blev ingen resa till Blåkulla igår.
 
Istället tog jag en runda med Yster.
 
 
På första stället fick hon lämna lite prover
 
inför nästa veckas operation.
 
 
Sen forsatte vi färden till Hospice
eftersom morsan fått återvända dit.
 
 
 
På hemvägen stannade jag vid Glumslöv
njöt av utsikten och försjönk i tankar.
 
 
 
Jag är inte religiös men orden från psalm 434 kom för mig
 
"Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer,"
 
Efter en dryg halvtimme fick jag fly in i bilen eftersom
regnet övergick i snöblandat och slutligen i snö...
 
 
 
 

Ros åt riset!

Minns du riset på Hospice som jag gillade
så mycket?
 
Trots att jag inte själv lyft ett finger har jag
nu ett alldeles eget!
 
 
 
Med de allra finaste små sidenband som dekoration
 
 
 
Naturligtvis var det dottern och Batman som var så
pyssliga och gulliga.
 
 
De gav mig inte "bara" ett ris utan också
 
 
det här vackra ägget som jag faktiskt inte
har öppnat än!!!
 
Vissa har en himla karaktär!

Uppdatering

 
Titta på min sk presentation här till höger!
 
 
 
Det är en del i den som inte stämmer längre.
 
 
 
Jodå, jag är fortfarande skåning, vimsig, barnslig  ganska deppig 
och än har jag inte nått de 60.
 
Jag älskar min dotter (och hennes blogg).
Vilket inte har med dagens datum att göra!
 
 
Sen börjar det svaja lite.
 
Att Sigge fortfarande figurera i headern är helt ok,
 
 
men jag vill nog ersätta med annat  i texten.
 
 
Vad gäller kolonin så är den lite svår
att älska just nu.....
 
Kan du inte hjälpa mig?
 
Vad annat ska jag skriva, vad kan vara
intressant för andra?

RSS 2.0